MadeleneC

Efter en väldigt förvirrande kväll på jobbet igår/inatt har jag äntligen fått lite sömn.
Vaknade vid 12 av att Fredriks mobil ringer. Kul, eller kanske inte. 


Så här sitter jag och är fortfarande arg, förvånad, förvirrad, ja allt utom glad kan man nog sammanfatta det hela med. Trodde att du hade försvunnit, ut ur mitt liv, bort från stan så jag aldrig mer behövde se dig. Ack så fel jag hade. När jag såg dig först stod du med ryggen mot mig och jag tänkte, "gud vilka fula kläder, hur kan människan gå i det". Du vänder dig om, vi får ögonkontakt. Det är då jag ser att det är du. Du som krossade mitt hjärta i så många små bitar som det är möjligt. Du förstörde mitt liv.
Det du gjorde, det finns ingen förlåtelse för det. Jag kommer aldrig att respektera dig,
inte ens prata med dig.
Jag klarar inte ens av att se dig, du gör mig så arg att jag bara vill slå in ansiktet på dig. Slå dog så hårt på käften att du måste äta med nacken resten av ditt liv.
Men det mest patetiska var att du tittade hela tiden, när du trodde att jag inte såg. Jag hade full koll på dig hela kvällen så jag skulle slippa att ha dig i närheten. Full koll, det ska du veta.
Du är äcklig.
Från djupet av mitt hjärta - Jag hatar dig.!!

Ja detta kanske låter brutalt, men denna människan, det finns inte ens ord att beskriva. Om det är någon jag avskyr så är det just han.


Ingen sol som skiner. Det blåser lite om är helt grått.
En bra dag för att städa. Orkar egentligen inte, men måste.

Vill egentligen bara komma bort ett tag.

//M