MadeleneC

Sitter just nu och funderar, ska jag eller ska jag inte? Det är så mycket blandade kännslor så fort ditt namn dyker upp där på msn. Du har sårat mig så mycket genom åren vi har varit vänner. Oftast utan mening, att du inte vet att det sårat förens det är gjort. Trots det så är det ändå dom glada och underbara minnena som väger starkast.
Du var den jag kunde prata med om allt, till och med sådant jag inte kunde prata med andra om. Du visste alltid när du skulle säga dom där orden som värmde.

Men det du precis gjorde. Det vet jag inte om jag kan förlåta?! Fan vad jag kan hata dig ibland. Du är den som väcker mest känslor hos mig. Du var alltid den som kunde få mig att må bra. Mådde jag dåligt ringde jag och så räkte det att jag hörde din röst så visste jag att allt skulle bli bra. Men det är även du som har gjort att jag fällt ett hav av tårar. Jag vet att man inte ska gråta över en kille, men du är inte vilken kille som helt. Du är DEN killen. Den som betyder!
Du lovar och lovar, alltid samma sak. "Det ska aldrig upprepas, jag lovar." Jo, men visst, eller hur?! Vart är det vi står idag? Inte fan är det på samma ställe som för 4 år sedan, DÅ när allt var bra!
Men nu, nu gråter jag inte längre. Nu får jag bara ont!

Trots allt detta så saknar jag dig i mitt liv vännen!